lillsöndag?

jag vaknade upp, solen sken rätt in i ögonen och jag trodde det var söndag hela vägen till salongen, allt var så lugnt, inte så mycket folk och det kändes bara precis som en söndag. nästan som jag fortfarande tror det, lugnare musik på radion än vanligt. sen försöker jag intala mig själv att jag börjar bli frisk nu men snoret slutar inte rinna för det. de är som om jag försöker vara någon annanstans som en annan människa.
men tro mig, de vill jag inte.
ha en bra..söndag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0